Rudbeckius

Från Adelsvapen-Wiki

TAB 1

Jens (Johannes) Lorentsen i Hoptrups socken i Nordslesvig.

Barn:

  • Hans (Johannes) Jensen. Se Tab. 2

TAB 2

Hans (Johannes) Jensen (son av Jens Lorentsen, Tab 1). Omnämnes i räkenskaperna för Tönnings län 1524 och 1542 som ägare av en gård i Hoptrups socken

Barn:

TAB 3

Peder Hansen (son av Hans Jensen, Tab 2). Erhöll 1547-03-02 av hertig Hans i Haderslev mot viss avgäld livstidsbesittning på gården Rudbeck i Vedsteds socken i Grams härad. Fick 1576-10-25 bekräftelse på livstidsbesittningen. Gift med Kristin Jörgensdotter, sannolikt dotter till Jörgen Povlsen, som förut innehaft gården Rudbeck.

Barn:

  • Johan Pedersson Rudbeck. Se Tab 4.

TAB 4

Johan Pedersson Rudbeck, (son av Peder Hansen, Tab 3) född 1550 på gården Rudbek, efter vilken han antog släktnamnet. Inkom till Sverige. Först häradsskrivare i Västra Närke, sedan stadsskrivare i Örebro. Död 1603 i pesten i nämnda stad och där begraven jämte sin hustru och fem barn. Gift 1579 med Christina Bose, född 1557 i Äskog i Almby socken, död 1620 i Västerås, dotter av bonden Petrus i Äskog och syster till prosten och kyrkoherden i Örebro Esbjörn Petri Bose.

Barn:

  • Johannes Johannis Rudbeckius d. ä. Se Tab. 5

TAB 5

Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., (son av Johan Pedersson Rudbeck Tab 4) född 1581-04-03 i Ormesta by i Almby socken. I Örebro skola 1588 och i Strängnäs gymnasium 1595. Student i Uppsala 1598 och i Wittenberg 1603-05-23. Filosofie magister därst. s. å. Professor i matematik i Uppsala 1604. Reste åter 1607 till Wittenberg. Professor i hebreiska i Uppsala 1609. Teol. professor därst. 1611. Hovpredikant hos konung Gustaf II Adolf 1613 och sedermera bemälde konungs biktfader. Teol. doktor vid konung Gustaf II Adolfs kröning 1617. Promov. i Uppsala s. å. 24/10. Biskop i Västerås 1618 och invigd därtill i Linköpings domkyrka 1619-01-28. Död 1646-08-08 i Västerås och begraven s. å. 6/9 i ett särskilt gravkor i Västerås domkyrka, där en gravsten med kort inskription på latin ses, ävensom en stentavla, som bevittnar hans härkomst och att han köpt gravstället för sig och arvingar. 'Han var en grundlärd man och en utmärkt styresman i sitt stift. Var nästan outtröttlig i ungdomens undervisning samt höll många privata föreläsningar och disputationsövningar och tillät icke sina disciplar att i hans närvaro tala andra språk än grekiska och latin, varjämte han förklarade Nya testamentet på förstn. språk och hade ett stort tillopp åhörare bland den studerande ungdomen. Råkade i oenighet med professorn Joh. Messenius, som utbrast emot honom i smädelser och grova beskyllningar, vartill kom, att studenterna delade sig i två partier, rudbeckianer och messenianer, och begingo så många våldsamheter, att konung Gustaf II Adolf nödgades till hämmande av oroligheterna i Uppsala förordna en kommission samt 1613 skilja de båda stridande åt, i det Rudbeckius blev hovpredikant och Messenius assessor i Svea hovrätt. Åtföljde sedan konungen 1614 till Narva och Reval, 1615 till belägringen av Pleskow och 1616 till Finland. Ombesörjde efter hemkomsten tillika med några andra lärda män och på konungens befallning utgivandet av den s. k. konung Gustaf II Adolfs bibel, med förespråk, parallellspråk och tidräkning, vilken utkom 1618 in folio. Förordnades 1627 tillika med riksrådet Filip Scheiding och guvernören Per Sparre att anställa en generalvisitation i Livland och Estland, varest många förbättringar i kyrkoväsendet, kunskaper och seder tarvades och åstadkommos till konungens synnerliga välbehag. Lät utvidga skolhuset i Västerås och utverkade 1623 konung Gustaf II Adolfs privilegium på ett gymnasium därst., vid vilket läroverk han själv blev lektor i hebreiska, till dess en sådan några år därefter förordnades. Förbättrade till en del på egen bekostnad skolhuset i Örebro, varest hans porträtt i olja finnes uppsatt, och skänkte 1631 halva frälsehemmanet Äskog i Almby till prebende för skolrektorn i nyssn. stad. Anlade i Västerås ett domkyrkohospital med flera nyttiga inrättningar samt lät reparera domkyrkan, vilken täcktes med koppar, samt biskopsgården och lektorsboställena. Visiterade årligen stiftet, där han upprättade ordentliga matriklar över prästerskapet. Debiterade sig i konsistorium till förmån för skolan och hospitalet, allt vad han under sina resor i stiftet fick till skänks samt använde för samma ändamål betydliga summor av egna medel. Undgick, oaktat allt detta, ej tadel och anklagades 1628 hos konungen, för att han skulle nekat främmande folks barn dopet, samt hade 1633 ledsamhet för det han vägrat en mördad student begravning, men synnerligast 1636 för sin utgivna bok Privilegia doctorum, magistrorum, studiosorum, vilken, såsom stridande emot rikets författningar, genast blev förbjuden och indragen, vilket var orsaken till att han ej samma år blev utnämnd till ärkebiskop. Skänkte drottning Christina under ett sitt besök i Stockholm ett par guldarmband med graverade tänkespråk och vid hennes besök hos honom år 1644, då han låg på sin sotsäng, ett stort kredents, som konung Gustaf I hade ägt, jämte Ortelii atlas och en stor globkarta, sydd med silke, utan att kunna förmås emottaga någon återskänk, samt varnade drottningen för smickrare och hemliga angivare. Har slutligen av trycket låtit utgå många lärda och även andra skrifter, mest i teologiska ämnen, vilka, jämte några handskrifter, till ett antal av sjuttio stycken, uppräknas i svenska Hof-Clereciets Historia, I del., I avdeln., pag. 450, och varibland kan nämnas: En gemen Bordlag eller Husrätt, derigenom en Husfader eller Matvärd med sina gäster och sitt folk må hålla gudsfruktan, ära och goda seder vid makt.’ Gift 1:o 1610 med Christina Stiernman, dotter av ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis i Uppsala (stamfader för adliga ätten von Stierneman) och Elisabet Grubb. Gift 2:o 1620-09-10 med Magdalena Hising, dotter av prosten och kyrkoherden i Fellingsbro pastorat av Västerås stift Carolus Olai Hising och Cecilia Hintze.

Barn i gifte 2:o:

  • Christina Rudbeckia. Född 1620 i Västerås. Död 1699-01-11 i Norrbärke. Gift 1635-06-21 i Västerås med kyrkoherden i Stockholm Simon Benedicti Arbogensis
  • Nikolaus Johannis Rudbeckius, född 1622. Biskop i Västerås. Död 1676. Se Tab. 9
  • Johannes Johannis Rudbeckius, född 1623. Prost och kyrkoherde i Falun. Död 1667. Se Tab. 6.
  • Carolus Rudbeckius. Född 1624 i Västerås. Död 1627 i Västerås.
  • Petrus Johannis Rudbeckius, född 1625. Biskop i Skara. Död 1701. Se Tab. 7.
  • Cecilia Rudbeckia. Född 1626 i Västerås. Död 1668 i Munktorp. Gift 1:o 1642-01-02 i Västerås med kyrkoherden i Munktorp Ericus Salamontanus. Gift 2:o omkring 1666 med doprosten i Västerås Henricus Moræus.
  • Jacob Rudbeckius. Född 1628 i Västerås. Död 1629-05-06 i Västerås.
  • Magdalena Rudbeckia. Född och död 1629 i Västerås.
  • Olof Rudbeck den äldre, född 1630. Med. professor i Uppsala. Död 1702. Se Tab. 8.
  • Paul Rudbeck, adlad Rudebeck, född 1632. Assessor. Död 1687. Se adliga ätten Rudebeck nr 872.
  • Catharina Rudbeckia. Född 1633-10-01 i Västerås. Död 1638-06-04 i Västerås.

TAB 6

Johannes Johannis Rudbeckius (son av Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., tab 5), född 1623-03-03 i Västerås och döpt s. å. 16/3, då konung Gustaf II Adolf och rikskansleren Axel Oxenstierna voro faddrar. Student i Uppsala1 1640-06-04. Prästvigd samt gymnasieadjunkt i Västerås 1644-02-25. Extra ordinarie teol. professor i Uppsala 1652-07-22. Ord. teol. professor därst. 1654-05-27. Överfältpredikant samt superintendent vid livländska armén 1655-05-10. Superintendent i Narva 1658-05-15, men måste kort därefter för krigsoroligheterna fly över till Sverige. Kyrkoherde i Falun 1663-08-27. Kontraktsprost. Teol. doktor 1667. Död 1667-05-22 i Falun. Gift 1654-08-31 med Catharina Sidenia, född 1636, död 1700-09-26 och begraven i Häggeby kyrka Uppsala län, dotter av professorn i Uppsala, jur. utr. doktorn Daniel Sidenius.

Barn:

TAB 7

Petrus Johannis Rudbeckius (son av Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., tab 5), född 1625-06-19 i Västerås. Student i Uppsala1 1640-06-04. Lektor vid Västerås gymnasium 1652-05-12. Adjunkt vid Uppsala universitet s. å. Extra ordinarie teol. professor därst. 1655-07-31. Tillika kyrkoherde i Näs pastorat av Uppsala ärkestift 1662. Ordinarie teol. professor 1663. Teol. doktor 1667-10-29 på samma gång som sina båda äldre bröder. Tillika kyrkoherde i Danmarks prebendepastorat 1668. Kyrkoherde i Vaksala 1670. Primarie teol. professor och domprost 1674-07-27. Biskop i Skara 1692-04-23. Död 1701-11-03 på biskopssätet Brunsbo. 'Han reste 1645 utrikes till akademierna i Sachsen men måste i anseende till faderns året därpå timade död begiva sig hem för att bevista hans begravning, varefter han åter for utrikes. Några hans hållna likpredikningar äro tryckta. Hans övriga skrifter uppräknas i Schefferi Svecia Litterata.’ Gift 1654-11-05 i Nikolai förs, Stockholm med Margareta Stiernhöök, dotter av hovrådet Johan Olofsson Dalkarl, adlad Stiernhöök och Catharina Appelbom.

Barn:

TAB 8

Olof Rudbeck den äldre (son av Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., tab 5), född 1630-12-11 i Västerås. Genomgick Västerås skola och gymnasium. Student i Uppsala 1648-02-001. Disp. 1652. Utrikes resor 1653-06-00–1654-07-00. Extra ordinarie professor i medicin vid universitetet i Uppsala 1658. Ordinarie professor 1660. Universitetets rektor 1662 och en av dess kuratorer 1663. Förordnades 1665 till »commissarius i landsculturen» med uppdrag att sprida kunskap om landets naturalister, deras förädling och användning. Tjänstfri 1690. Död 1702-09-17 i Uppsala. R. ägnade sig som student i Uppsala åt studier av mjölksaftkärlen, varunder han påträffade de sedermera s. k. lymfkärlen, och fick i april 1652 inför drottning Christina demonstrera resultaten av sina forskningar. Utgav 1653 en avhandling om lymfkärlen. Upptäckte lymfkärlssystemet, varigenom han, blott 23-årig, vann världsrykte. Om denna upptäckt, som var Sveriges naturvetenskapliga förstlingsverk av internationell betydelse, uppflammade en häftig prioritetsstrid mellan R. och professor T. Bartholin i Köpenhamn. R. Har måst med B. dela äran av upptäckten men har härvid tillerkänts den främsta platsen. Anlade i Uppsala i Svartbäcken en botanisk trädgård, över vilken han utgav växtkataloger 1658, 1666 och 1685. Uppförde 1662–1663 kupolbyggnaden över Gustavianum, det s. k. Theatrum anatomicum, rymmande 200 åhörare och ansedd som den förnämsta för sin tid i Europa. Höll i denna byggnad anatomiska föreläsningar med resultat att naturhistoriens och medicinens Studium under hans ledning tog ett mycket stort uppsving. Undervisade även, själv en framstående tecknare, mekaniker, ingenjör, arkitekt och musiker, på många områden, såsom i kemi, fysik, zoologi, matematik, astronomi, byggnadskonst, fortifikation, artilleriväsen, pyroteknik, musik m. m. Anlade vattenledning i Uppsala. Uppförde för universitetet ett stall- och exercitiehus, ett manufakturhus, vari ett vattenhjul drev 20 olika maskiner, samt åtskilliga andra byggnader. Restaurerade Uppsala slott och anlade slottsträdgården. Anskaffade 1667 postjakter, med vilka han drev regelbunden sjöfart på Stockholm. Skrev en avhandling om 1664–65 års komet, som publicerades i Amsterdam 1668. Utarbetade med hjälp av sina barn och andra ett stort botaniskt verk, Campus Elysii, för vilket utskurits över 3,000 trästockar med växtavbildningar, men varav blott 2 delar utkommo 1701–1702, varemot resten förstördes i Uppsalabranden sistnämnda år. Utarbetade även ett planschverk med handmålade växter, avsett att omfatta 11,000 figurer, varav 12 stora band med 6,000 bilder bevaras i Leufsta fideikommissbibliotek. R:s mest bekanta verk är hans Atlantica, varav 3 fullständiga band utkommo 1679–1698 och ett fjärde band till största delen förintades i Uppsalabranden. Detta verk är måhända vår lärda litteraturs märkvärdigaste arbete, vari författaren, upptänd av storhetstidens hänförda patriotism, söker visa, att allt, vad de gamla lärda berättat om sagolandet Atlantis, från vilket världens hela odling utgått, avsett Sverige, i vilket land jordens äldsta monarki grundades av Japhets ättlingar kort efter syndafloden, och vilket land var stamorten för vår världsdels härskarfamiljer och erövrarfolk. R. var jämväl en intresserad arkeolog och blev här en föregångsman, som första gången gav de signaler, som våra arkeologer nu följa. Inlade stora förtjänster om musikens höjande i Uppsala, skapade ett akademiskt kapell, anskaffade instrument och musikalier. Gift 1655-06-24 med Vendela Lohrman, dotter av justitieborgmästaren i Uppsala Tomas Lohrman och Helena Gustafsdotter samt syster till arkiatern, doktor Gustaf Lohrman, adlad Lohreman.

Barn:

TAB 9

Nikolaus Rudbeckius (son av Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., tab 5), biskop i Västerås stift, teol. doktor född 1622-01-05 i Västerås, död i Västerås 1676-09-02. Gift 1:o 1644-10-30 i Stora Tuna med Catharina Nentzelia. Gift 2:o 1663 med Anna Troilia. Gift 3:o 1668-01-14 med Margareta Laurelia i hennes 2:e gifte, dotter av biskopen i Västerås stift, teol. doktor Olaus Laurelius och Margareta Kenicia samt syster till översten Lars Laurelius, adlad Lagersköld

Barn i gifte 1:o

  • Johannes Rudbeckius. Lektor. Född 1645 i Västerås. Se Tab. 10
  • Magdalena Rudbeckia. Född 1647-09-11 i Västerås. Död 1726 24/2 i Linköping
  • Margareta Rudbeckia. Född 1649 i Västerås. Död ung.
  • Karin Rudbeckia. Född 1651 i Västerås. Död 1652.
  • Christina Rudbeckia. Född 1652 i Västerås. Död efter 1706. Gift 1:o 1669-11-07 med professorn vid Uppsala universitet Andreas Grubbe. Gift på 1680-talet med Carl Fredrik Rotenburg, adlad Rotenburg.
  • Maria Rudbeckia. Född 1654 i Västerås. Död 1721 26/3 i Selånger.
  • Anna Rudbeckia. Född 1662-08-15 i Hedemora. Död 1721-11-17 i Västerås.

Barn i gifte 3:o

  • Maria Magdalena Rudbeckia. Född 1669-05-25 i Stockholm. Död 1672-03-11 i Västerås.
  • Margareta Rudbeckia. Född 1671 i Stockholm. Död 1757 i Eke, Vaksala. Gift 1:o 1689 med assessorn Gustaf Adolf Transehe von Roseneck. Gift 2:o 1720-10-25 i Tuna socken med majoren Daniel Bildstein, broder till generalmajoren Carl Bildsten, friherre Bildstein.
  • Olof Laurelius Rudbeckius. Född 1674. Död 1675-12-19.

TAB 10

Johannes Nicolai Rudbeckius (son av Nikolaus Rudbeckius, Tab 9), född 1646-01-01 i Västerås, död i Västerås 1679-01-06. Eloqventiæ lektorn i Västerås, magister. Gift 1672-08-15 med Catharina Odhelia dotter av professorn och kyrkoherden, doktor Ericus Haquini Odhelius och Margareta Laurelia samt syster till assessorn Erik Odhelius, adlad Odelstierna.

Barn

  • Margareta Rudbeckia, född 1674-02-02 död 1710-05-14. Gift 1690-03-30 på Strömsholm med Albin Müller, adlad Grundelstierna

Källor

Denna artikel innehåller information och citat hämtade från den upphovsrättsfria Uggleupplagan av Nordisk familjebok, utgiven 1904-1926. Svenskt biografiskt lexikon (SBL). Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.