Jon Luth, skattebonde i Simonboda, Ljusdal. Nämns i de årliga räntelängderna ända från 1542 som Jon Luthsson, men kallas i tiondelängderna Jon Luth. Han har felaktigt förknippats med släkten Ygbergs förfäder. Han var sannolikt fader till Olaus Jonae. † tidigast 1565.
Son:
Olaus Jonæ Luth, professor i Uppsala, † 1580. Den förste riktige professorn i astronomi vid Uppsala universitet, som vi känner till namnet, var Olaus Luth. Han var verksam under 1570-talet, och var den förste som författade en lärobok i astronomi på svenska, vilken hade titel ”Nogre stycker aff then frije Konst Astonomia opa wårth Swenske tungomåll uthsatt”. Hans lärobok kan nästan betraktas som en fri översättning av Sacro Bosco, och ligger de antika tänkarna mycket nära. Intressant nog nämner han inte med ett ord Kopernikus, som flera decennier tidigare revolutionerat astronomin genom att sätta solen, och inte jorden, i centrum. En av Luths mer imponerande vetenskapliga bedrifter var att han lyckades bestämma Uppsalas latitud till 60˚50’ (korrekt värde är 60˚51’13’’). Senare tiders astronomer har ansett att det inte borde ha varit möjligt att göra en så korrekt latitudbestämning med de primitiva mätinstrument som stod till buds på Luths tid. Professor Luths namn lever för övrigt kvar än i dag i namnet på stadsdelen Luthagen; det lär ha varit hans hage och där grävde han också en ny brunn åt Uppsalaborna. Gift med Kristina Larsdotter (Phase), i hennes 2: gifte, dotter till ärkebiskopen Laurentius Petri d ä och Elisabet Didriksdotter (modern Elisabet var släkt med Gustav Vasa).
Barn:
Johan Luth, (son av Olaus Luth Tab 2), överste (?), flottbefälhavare, godsägare; herre till Myrby i Skuttunge sn och Ytternäs i Näs sn (båda i Uppsala); Johan förde i sept 1598 tillsammans med bl a Isak Behm och Hans Klasson Bielkenstierna befälet över den flotta som kort före slaget vid Stångebro för hertig Karls räkning kapade ett polskt skepp några mil från Stegeborgs slott och dränkte dess besättning, bl a kung Sigismunds biktfader (J o A J Messenius); † mellan 1630 och 1632. Gift med sin kusin Karin Andersdotter Björnram, † 1616, dotter till ärkebiskopen i Uppsala Andreas Laurentii Björnram och Margareta Larsdotter (Phase).
Barn:
Simon Luth, (son av Jon Luth Tab 1), skattebonde i Simonboda, Ljusdal; † tidigast 1585. Han var med största sannolikhet far till nedanstående son.
Barn:
Olaus Simonis Clarevallensis Luth, (son av Simon Luth Tab 5), född 1560 i Simonboda, Ljusdal; prästvigd 1587, hovpredikant hos Johan III:s dotter Anna under hennes vistelse i Polen (hon förblir god lutheran!). Olaus avreste dit 1588, återkom 1592, blev kyrkoherde i Horn och Hycklinge 1593 och skrev samma år under Uppsala mötes beslut; † 1639-10-08 i Horn. Gift 1:o 1592-12-24 med Margareta Eriksdotter, † 1618-11-11 i Horn, Östergötland och begravd i Hycklinge i nov s å. (Margareta sägs i vissa källor ha varit dotter till Erik XIV Gustavsson Vasa (1) men för detta finns inga bevis). Hon blev mor till minst sju barn. Gift 3:o 1633 med Giärtrud Bengtsdotter, i hennes 2:o gifte (gift 1:o med fogden i Tjust härad Anders Torstensson; 3:o med sin styvdotters man, kyrkoherden Jonas Magni Planander), † 1669-12-09, begr s å 17/12, dotter till kyrkoherden i Odensvi Bengt Nilsson Cornukindius och Margareta Larsdotter.
Barn:
Svenskt biografiskt lexikon (SBL).; Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.; Släkt och Hävd nr 3-4: 1999 samt nr 1: 2000 - Några anteckningar kring släkten Retzius äldre led av Sune Lindquist; Släkt och Hävd 1993 - Tillägg till släkten Luth av Lars Hasselblad. Sammanställt av: Mattias Loman
| Obs! Denna artikel är ej komplett utan visar på kopplingar till denna släkt i andra artiklar på denna Wiki. |